Tre män i en båt – Jerome K. Jerome | Recension

Nu kan jag äntligen bocka av Tre män i en båt från 1889 på min tvångsmässiga lista med klassiker som jag borde läsa. Denna lilla munsbit handlar om tre mäns semestertripp i en båt längs med Themsen. Om man får tro Wikipedia (och det får man väl ibland?) så var boken först tänkt att bli en seriös reseguide, men då de humoristiska inslagen tog över skrotades den idén och resultatet blev istället en humoristisk roman.

Liksom många andra läsare så tycker även jag att humorn känns fräsch och tämligen odaterad trots att boken har 120 år på nacken. Däremot tycker jag nog att det blir väl humoristiskt lite för ofta, och till slut blir all humor helt enkelt uttröttande. Ibland stöter man ju på böcker som lider av för mycket humor - så är ju även fallet med Liftarens guide till galaxen, och Populärmusik från Vittula gav jag upp redan efter tio sidor.

Men jag är inte ledsen över att ha läst Tre män i en båt: Den gav mig lärdomen att man redan på 1880-talet använde ordet medelklass som skällsord. Bara för några år sedan skrev journalisten Fredrik Strage en krönika i Dagens Nyheter om hur hans skråkollegor börjat överanvända just medelklass som någon slags markör för att nedvärdera vissa sociala vanor eller uttryck, något som jag själv vid den tiden också blev uppmärksam på – och även rätt trött på. Ibland är företeelser mycket äldre än man tror.