Dan före dan – Felicia Welander | Recension

Omslaget till feelgoodromanen Dan före dan av Felicia Welander
Jag läste precis ut Isabelle Ståhls bok Just nu är jag här som handlar om en Tinderdejtande kvinna i 30-årsåldern bosatt i Stockholm. Dan före dan av Felicia Welander behandlar också appdejtandet i huvudstaden, men där Just nu är jag här var mörk och deppig så är Dan före dan betydligt varmare och har mer livsbejakande undertoner. I grund och botten är Dan för dan ett hopkok av alla julfilmer med kärlekstema du kan komma på, som t.ex. The Holiday och Love Actually (som det också refereras till i boken).

Handlingen i korthet: Sigrid kommer tillbaka till Stockholm efter att ha vistats utomlands i några månader. Resan var delvis ett sätt att komma bort från känslokaoset efter separationen från sin pojkvän. Hon anländer till Stockholm i smyg i början av december för att överraska sin styvmamma och syster som tror att hon egentligen ska komma hem först efter jul. Sigrids plan är att de ska fira jul i stugan i Hälsingland tillsammans precis som de gjort alla år tidigare, fast med en stor skillnad: Sigrids pappa har gått bort under det senaste året.

Eftersom alla trodde att Sigrid inte ens skulle vara i Sverige över jul har de gjort upp andra planer. Sigrids bästa vän Nina är dessutom gravid tillsammans med sin sambo och vill därför grotta ner sig i tvåsamhetens fluffiga tillvaro. Plötsligt står Sigrid ensam, hennes planer har gått om intet och hon har ingen att fira jul med i stugan. På sitt tillfälliga extrajobb på Nordiska museet möter hon en själsfrände i Stoffe, den rekorderlige killen som jobbar på gayklubb och som också är intresserad av julens traditioner precis som Sigrid (faktum är att hon till och med skriver en avhandling om ämnet).

Stoffe introducerar den något motvilliga Sigrid till dejtingappen Glitter och dess förlovade tillvaro, och sedan får vi följa Sigrid när hon utforskar dejtandets mekanismer med målet att hitta en kille att fira jul tillsammans med i stugan – ivrigt påhejad av sin wingman Stoffe så klart. Naturligtvis blir det högt och lågt och det kränger hit och dit när hon träffar den ena mannen efter den andra allt eftersom nedräkningen mot julafton pågår.

Det uppenbara temat i boken är längtan: längtan efter att allt ska vara som vanligt, längtan efter någon att dela tillvaron med, längtan efter en bortgången förälder och så vidare. Ibland blir det kanske aningen upptrissat med all denna längtan, men kanske är det för att jag är kille som jag tycker så. Jag får ibland känslan av att killar kanske generellt är lite sämre på att längta än tjejer.

Jag måste erkänna att jag inte hade några större förväntningar på Dan före dan mer än att jag hoppades att den skulle vara ett okej tidsfördriv. Och den var faktiskt helt okej, med en slut som överraskade på ett positivt sätt.



Skicka en kommentar

0 Kommentarer